Konstruktiv EU-konferens i Göteborg

Idag tillbringade jag dagen på vänsterpartiets eu-konferens i Göteborg. De representanter från distrikt, partiledning och programkommissionen som framträdde i talarstolen och som jag pratade med under pauserna gjorde bra intryck på mig av två anledningar.

1. Konstruktiviteten. Mycket få, eller kanske till och med ingen, använde sig av personangrepp, positionerande eller andra ineffektiva diskussionsmetoder. Debatten handlade till den allra största delen om huvudfrågorna: hur vi ska förhålla oss till EU och vad vi ska arbeta med inom EU.

2. Stämningen. Partiet uppträdde som ett parti. God stämning mellan alla deltagare och en gemensam framåtvilja. Även om man har olika synpunkter i vissa småfrågor har vi ändå samma grundinställning till politiken och strävar åt samma håll och detta var ständigt närvarande. Såhär har jag inte sett vänsterpartiet på riksplanet på länge (nja, jag är inte så gammal som jag låter) och det taggar mig att äntligen uppleva det både på nätet och nu också i verkligheten!

Själva diskussionerna handlade rätt mycket om eu-utträdet och huruvida det är möjligt att kräva det eller ej. Frågor som ställdes var då vad vi ville se istället och där kom en del förslag som verkade intressanta att höra mer om, vilket jag är säker på att vi kan få. Vidare diskuterades också hur man tydligt ska kunna berätta vad vi vill göra i EU och varför vi vill göra det, när vi ändå inte vill vara med.

Det kan tyckas onödigt att föra dessa diskussioner så grundligt. Varför inte bara ta fram en mediestrategi? Jo, vi har länge upplevts otydliga i frågan, oavsett hur våra mediestrategier sett ut och därför vill många av oss förtydliga vår inställning. Hur gör man det bäst om inte genom att diskutera med varandra? Sällan har väl vår EU-politik varit så klar som när vi fått suttit och lyssnat på varandras tankar och åsikter om EU. Inte bara för att det nya förslaget till skrivning i partiprogrammet sett dagens ljus utan för att diskussionerna speglar vad som ligger bakom orden. Det är jätteviktigt för oss som är intresserade av frågorna att få ta upp och diskutera så att våra gemensamma åsikter får luftas i våra bakhuvuden.

Hursomhelst var det en värd konferens. Nu ser vi fram emot edee-konferensen i slutet av månaden. Hoppas jag kan närvara även vid den!

Hur kommer Västra Götaland styras?

Omvalet är nu färdigräknat och förvirringen är total.

* De rödgröna nådde inte egen majoritet.

* Alliansen får inte egen majoritet

* Den gamla mittenmajoriteten får inte majoritet.

* Spvg åkte ur och kan därmed inte fungera som stödparti.

* Sd ökade stort.

Det talas nu i media om olika tänkbara konstellationer. S-FP-MP? Kanske  M-KD-C-FP-SD? Eller rent av De rödgröna+random alliansparti? Men inget av dem verkar särskilt troliga. Även om socialdemokraterna kan tänka sig att samarbeta med fp så kommer varken vänsterpartiet eller miljöpartiet att gå med på det och även om moderaterna sagt sig tänka samarbete med sd kommer i vart fall någon av de andra allianspartierna säga nej.

Troligast blir då en rödgrön minoritet med flygande stöd. Med tanke på vilka frågor som kan tänkas bli aktuella skulle en sådan minoritet kräva ett ansvarstagande av framförallt de rödgröna, men också kd och c i vissa enskilda frågor. Kollektivtrafik, sociala frågor, sjukvård och kultur är nämligen frågor som fp och m knappast är tänkbara samarbetspartners i, enligt mig.

Hur som helst ska det bli intressant att följa det hela. Det spelar stor roll för rikspolitiken och kommunpolitiken i västsverige vilken majoritet det blir, men naturligtvis spelar det jättestor roll för de boende i regionen.

Sdu och fascismen

Avd: ”Nej, vaddå rötter i fascismen?”

Sdu’s egna bilder från demonstrationen i Göteborg april 2011:

Lidköping – Göteborg med flyg?

SR Skaraborg rapporterar om Grön Ungdoms protest mot den tilltänkta flygrutten Lidköping-Göteborg.

Det handlar alltså om 12 mil, vilket tar en knapp timme med tåg. Inklusive resa till flygplatsen, incheckning, resa, utcheckning, resa från flygplats till Göteborg m.m handlar det definitivt om mer än en timme med flyg. Helt enkelt kan man konstatera att väldigt få kommer att lägga ner tid och pengar på att åka flyg istället för tåg och flygplanen kommer att gå i stort sett tomma fram och tillbaka och dränka världen med ytterligare lite mer koldioxid.

Det finns dock ett argument, tycker kommunalrådet Kjell Hedvall (S), nämligen att ”jämfört med tidigare flygrutter” skulle utsläppen minska. Det han inte verkar förstå är att man fortfarande släpper ut koldioxid i onödan.

Att förbjuda inrikesflygrutter på mindre än 100 mil vore betydligt smartare än att försöka ersätta populära, korta och billiga tågresor med flyg.

Borgarna hjälper alltså inte island, men vad skulle (v)i gjort?

Fört: förlåt för att jag inte bloggat på ett tag nu, men jag har varit på roadtrip i tv dagar. vaknade nu upp i Göteborgför vidare färd söderut på måndag.
(Liten parantes: Vi for igenom Fagersta i hopp om att se en skillnad mellan en vänsterstad och en ”vanlig” stad. Fagersta var lika mycket håla som alla nadra små orter. Den enda skillnaden var att de hade mer parker, och en öppen allmän scen. Fint. Vi frågade en person i stadshuset varför de hade en mansymbol i sitt stadsvapen. Hon sa att det var ett järnmärke, och att det bodde kvinnor i Fagersta as well as men. Skum roadtrip det här. )

En fundering kom upp i mitt huvud när jag läste att Reinfeldt inte ville låna ut pengar till Island. Vad skulle vänsterfalangen göra?

Med tanke på att vi skulle haft mer i kassan hade vi ju å ena sidan kunnat låna ut lite, men värnar vi mer om våra grannländer, och kanske mest: värnar vi mer om våra relationer till grannländerna? Vill vi att de ska vara där för oss, när vi behöver dem?

Ja, jag tror att vi skulle hjälpa dem.

Vad tror ni?