Men allvarligt?

Infrastrukturminister (tillika ridvägsminister) Catharina Elmsäter-Svärd (M) skulle åka tåg, men det blev inställt och sedan fastnade hon i trafiken. Katastrof tydligen, då hon skulle hålla ett tal.

Det innebär att hon nu har förstått att det är ett problem för folk att tågen inte går, så nu ska hon ta krafttag. Det blir en utredning.

Vilken tur.

Exakt vad som ska utredas nämns inte, utan det handlar om att ”öka kapaciteten utan att fastna vid tekniken”. Det här väcker en hel del ilska och frågor hos oss tågvänner.

1. Varför är det först nu infrastrukturministern inser att någon måste göras och att problemet inte ligger hos oss resenärer?

2. Varför utreds hur man kan öka kapaciteten istället för hur man kan göra att de tåg som redan går verkligen går och går i tid?

3. Varför har man råd med en utredning om en omöjlig uppgift, medan man inte har råd med underhåll?

Järnvägskaoset tar fram det värsta i svensk media

Med expressens MosaMona-kampanj i minnet, ser vi idag hur Sydsvenskan lyfter fram det ironiska i att ledamöter, däribland den moderate vice ordföranden, i trafikutskottet inte lyckades ta sig fram för att diskutera borgarnas förslag till att ta bort 700 miljoner från järnvägsunderhållet eftersom tågen inte kom fram på spåret. Ironiskt och sådär otroligt genompuckat att man inte kan göra annat än att skaka på huvudet och le åt hela skiten, men varför är det först nu man väljer att rapportera om det hela?

Låt oss se vad media åstadkommit:

1. Regeringen lovar innan valet att satsa på järnvägen – rapporteras i media

2. Regeringen ångrar sig efter valet och skär ner på järnvägsunderhållet med 700 miljoner – notis i några tidningar

3. Järnvägskaos till följ av kallt väder och dåligt underhåll – rapporteras utan att nämna punkt 2, utom när Gudrun Schyman citeras

4. Ledamöter fastnar i tågen, så de kan inte komma fram och besluta om att skära ner på underhållet av den järnväg de själva inte kommer fram på – rapporteras i viss media

Efterfrågan på ”roligare” nyheter är nog inte alls så stor som media själva tror att den är. Folk vill veta när politiker gör dåliga beslut också. Speciellt när det är av den sorten att det är ett direkt svek mot väljarkåren, miljön och den starkt ökande gruppen som reser med tåg hellre än flyg.

Regeringen snurrar bort sig i tågfrågan

Som många av er vet är vår regering väldigt duktiga på att säga en sak och göra en annan, men nu har man slagit rekord!

Tidigare har Infrastrukturminister Åsa Torstensson klagat mycket på järnvägen i Sverige.

Såhär sa hon på DN-debatt:
”Men hur ska vi kunna få in fler operatörer och tåg på redan överfulla spår? Det är en vanlig fråga som jag får. Påståendet är inte helt korrekt. Delar av vårt spårnät är fullt utnyttjade, framför allt i och kring våra storstadsområden under vissa tider på vardagsdygnen. På andra delar av nätet, på andra tider och dagar är inte spåren fulla.

Medan hon sa i riksdagen 17 januari 2008:
”Intresset för att frakta gods och resa med tåg är stort – det är trångt på våra tåg och det är oerhört trångt på våra spår.”

Men det är klart, privatiseringar finns det alltid plats för, även om det innebär att vissa får nöja sig med att åka tåg på natten för att ha råd.

Men har infrastrukturministern ens lyssnat på vad vi vanliga tågåkare tycker? Jovisst! Här gör hon nämligen bort sig igen!

Åter DN-debatt:
”Den vanligaste vädjan jag får som infrastrukturminister är att sänka biljettpriserna för tågresorna och att tidtabellerna ska gå att lita på.”

Men hur, infrastrukturministern, hur?
Hon förtsätter:

”I dag har Sverige Europas lägsta banavgifter och det kostar lika mycket för tågoperatörerna att köra på våra spår oavsett var och när man kör. Det är ett omodernt sätt att fördela avgifter. Jag har därför gett Banverket i uppdrag att utreda införande av mer marknadsmässiga banavgifter.

Min ambition är att det ska bli billigare att köra på de tider då det är glest med tåg på spåren och på de sträckor där det är mindre trafik. Vi vill skapa ett differentierat avgiftssystem som kommer att fylla spåren bättre än vad som är fallet i dag. Med marknadsmässiga banavgifter skapar vi fler tåglägen och får dessutom mer pengar till att underhålla järnvägsnätet”

Jamen, vad smart? Har jag förstått saken rätt går konkurrenssättningen ut på att vi som konsumenter önskar när och var vi vill åka och alla försöker ge mig det mest prisvärda alternativet. Det innebär att när/där de flesta vill åka, blir det flest tåg som vill använda banan, vilket ger ett dyrare pris för tågföretagen att använda banan, alltså höjer ALLA priserna för den tur jag vill åka.

Mycket riktigt, läser vi också på sr.se, det blir dyrare att åka tåg.

Jag väljer till sist att åter citera infrastrukturministern:

”Jag och regeringen vill skapa ett miljövänligt transportsystem som underlättar vardagen för människor och företag. Som levererar både gods och människor i tid och på det sättet skapar bra förutsättningar för ökad tillväxt och välfärd utan bekostnad på vår miljö.”

Ja, att dubblera kostnaden för att köra tåg är ju verkligen att underlätta vardagen utan bekostnad på vår miljö…