RSS

Vad skoldebatten egentligen borde handla om

27 Sep

Såhär efter valet börjar man som pedagog och politiskt aktiv i allmänhet fundera på hur debatten om skolan egentligen gick till. Jag har tittat på lärarnas tidning, debatter i teve och debatter i dags- och kvällstidningar.

Fyra saker låg i centrum:

* Det faktum att skolresultaten blir sämre. Frågan blev: är det borgarnas, sossarnas/de rödgrönas eller lärarnas fel?

* Det faktum att man aldrig kan komma överens om betygen. Frågan blev: när ska de sättas?

* Det faktum att lärarnas arbetsmiljö och löner är för dåliga. Frågan blev åter: vems fel är det?

* Det faktum att många hoppar av gymnasiet. Frågan blev: Ska vi plocka bort teoretiska ämnen från de praktiska programmen?

Alla frågorna var katastrofalt felställda!

Jag menar att man måste gå till en grundligare analys än vem som styr Sverige, om betygen sätts i sexan eller sjuan, eller vad 3% av ett gymnasieprogram består av.

Problemet, tror jag, ligger nämligen i själva utlärningstillfället och att läraren inte får möjlighet att utöva sin professionalitet: att se eleven. I en klass med 32 elever är det nämligen omöjligt att vara pedagog för alla elever samtidigt. Klasserna måste till varje pris bli mindre. Visst kan man lägga pengar på att fortbilda lärare och rektorer, att köpa in bättre programvaror till datorerna, nya läromedel och att ha en bra inomhusmiljö, men som det ser ut idag spelar allt detta mindre roll om man som elev sedan måste klara sig själv i själva läroprocessen.

All skolpolitik fram till att Jan Björklund tog över, inklusive den som fördes av både den borgerliga regeringen 91-94, sosseregeringen därefter och de läroplaner som klubbades igenom över blockgränserna under nittiotalet, var byggd mycket på ett sociokulturellt synsätt på pedagogik, det vill säga att se varje unik elev för sig. Det är mycket bra och det råder en ganska stor enighet inom pedagogisk forskning om att det är helt rätt sätt att bedriva pedagogik. Problemet är bara att knappt någon lärare verkligen kan förverkliga det som skrivs i läroplanen, just eftersom klasserna är så stora.

Slutsatsen jag drar är då att man bör göra det möjligt för lärarna att bedriva denna pedagogik genom att minska klasserna, inte att dra tillbaka skolan till den vi hade innan det sociokulturella perspektivet började användas. Många av de problem politiker på båda sidor av blockgränsen tog upp skulle nämligen lösas genom detta:

* Eleverna skulle få mer hjälp i klassrummet och därmed skulle fler kunna nå upp till sin fulla potential.

* Frågan om betygen spelar mindre roll, eftersom det blir pedagogiken som står i centrum igen.

* Då fler kurser hålls blir det lättare för elever som vill välja bort ämnen att ersätta dem med andra. På så sätt kan det fåtal som inte vill läsa vissa teoretiska ämnen välja något annat istället och dessa ämnen kan även i fortsättningen i regel ingå i utbildningen.

* Lärarnas arbetsmiljö blir lättare då det blir enklare att hålla ordning i klassrummet och lönerna skulle troligen öka, då det blir lättare att bevisa sin professionalitet. Efterfrågan på lärare ökar också då fler lärartjänster måste tillsättas, vilket gör att lärare kan kräva mer i lön.

…det gäller det bara att ha råd med fler lärare. Det vet jag att vi har om vi bara vågar prioritera.

Fler intressant bloggar om skolpolitik: Eva-Lis Sirén och Ylva Johansson

 
1 kommentar

Publicerat av på 27 september 2010 i Övrigt, Krönikor, Skolpolitik, Valet 2010

 

Ett svar till “Vad skoldebatten egentligen borde handla om

  1. Sture Eriksson

    11 april 2011 at 11:35

    Den nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget´s stadieteori men saknar de differentialpsykologiska principerna för en genuin individualisering av undervisningen. Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s