RSS

Varför gråter aftonbladet?

14 Okt

Det kan knappast ha undgått någon vad den senaste mediaveckan handlat om: Håkan Juholt. Jag tycker dock media gått på tok för långt i detta.

Egentligen är det inte konstigt att media driver upp en sådan här story och riktar kritik mot den person man finner oegentligheter hos. Det märkliga är själva rapporterandet. Media, med aftonbladet i täten, har drivit partiledaren för Sveriges största parti tillika statsministerkandidat så nära avsättandets avsats man kan komma utan att puttas över kanten. Nu när det inte blev någon förundersökning och VU ställde sig bakom Juholt verkar media vara ganska splittrade. Medan aftonbladet och tv4 krampaktigt håller kvar vid sin avsättartaktik har många andra valt att övergå till en mer traditionell journalistik. Äntligen kan man andas ut en aning. Nej, jag är inte socialdemokrat. Nej, jag är inte fientligt inställd till aftonbladet (snarare tvärtom). Jag är bara källkritisk, som vi historiker alltid är, och med det synsättet hittar jag mycket som gör mig ledsen i denna hets.

Vad är det då jag kritiserar? Jo, vid tiden då Anette Holmqvist gjorde sitt scoop fanns det inte att tillgå regler, någon form av policy eller ens rekommendationer för hur riksdagsledamöter ska göra dessa avdrag. De rekommendationerna dök upp först senare och enligt Marianne Bjernbäck vid riksdagens ledamotsservice är det bara ”underförstått” hur man ska göra och att dessa fyra som gjort fel då inte förstått det underförstådda. Ändå valde aftonbladet att gå på för fulla muggar att Juholt lurat till sig pengar. När det kom fram att inga regler fanns ignorerade man det i flera dygn och istället började man prata om det orimliga i att skattebetalarna skulle betala en lägenhet för Juholt trots hans inkomst. Dels bor Juholt i Oskarshamn. Det är inget huvudsakligt boende, som media försöker påvisa, utan en övernattningslägenhet som alla riksdagsleamöter får. Dels är det heller ingen som tjuter högljutt över att Fredrik Reinfeldt som alla andra riksdagsledamöter får ett SJårskort (helt fria resor) trots hans inkomst. Vem tror liksom att Reinfeldt köper en biljett när han ska hälsa på en släkting i Gävle? Det jag vill säga ät att visst har de råd att betala själva, men man ska vara en otrolig människa om man avsäger sig sina gamla förmåner så fort man får löneförhöjning.

Det var det ena. Det andra är att man måste sätta det i perspektiv till vilka andra toppolitiker som hamnat i blåsväder utan att krävas på sin avgång av media. Vi har för det första en utrikesminister som just nu är föremål för en utredning om de brott mot folkrätten hans företag tros ha begått, samtidigt som två svenska journalister är fängslade för att ha undersökt det hela och Carl Bildt gör ingenting åt det. Media reagerar inte. Vi har för det andra tre centerpartister som begått samma misstag som Håkan Juholt. Media skriver en notis om dem. Det är nästan otroligt.

Förutom detta så blåser man dessutom upp i princip allt som händer. VU träffas och ska prata igenom situationen. Då utgår mediasverige från att det är Håkan Juholts avgång man diskuterar. När man på tv4 ikväll pratade med en expert om det hela sa experten i fråga att de satt i sex timmar och pratade om huruvida Juholt skulle avgå eller inte. Det krävs inte mycket insyn i Svensk politik för att räkna ut att det snarare handlade om hur man ska hantera frågan i övrigt som tog större delen av tiden. De sitter knappast och säger ja och nej i sex timmar. Ändå försöker man hålla uppe skenet av att det är en skandal av gigantiska mått som hänt. Man drar upp dessa dubbla resor som jag oavsett vem det skulle gälla utgår från att det finns en naturlig förklaring till, man försöker dra upp falangstriderna inom partiet som inte alls är lika aktiva som media tror och man försöker driva upp minsta lilla kritik av skuggbudgeten (som är en bra budget) till att kritiken egentligen handlade om Juholt. Varje journalist vill så gärna dra upp den nyaste nyheten i denna härva att man knappt behöver en källa för att kunna dra upp en fjäder att göra en höna av.

Ända sedan tsunamikatastrofen och den kraftiga kritik regeringen Persson då fick, har socialdemokratins inre krets varit något som varit mycket tacksamt för media att attackera. Man hänger ut en person till max, väntar till man får någon som kan kallas involverad att kommentera något negativt och frågar alla andra vems sida de står på. På så sätt har man skapat motsättningar och kallar det en spricka. Sedan tar man in en retorikexpert för att kommentera hur personen i fråga klarar att snacka politik, men ingen politisk kommentator för att kommentera det politiska. Skandaljournalistik och personfokusering. Det är dagens politiska journalistik när det hade kunnat handla om hur man ska skapa jobb, rädda miljön och skapa ett jämlikt samhälle med välfärd för alla.

Låt oss hoppas att det bakslag aftonbladet och resten av mediasverige fick idag blir en brytningspunkt för detta och en start för en kritisk och hängiven men ärlig journalistik i Sverige. Den här farsen till journalistik måste få ett slut.

Media: DN1 DN2 SvD1 SvD2 AB1  AB2 AB3 AB4 Ex

 
2 kommentarer

Publicerat av på 14 oktober 2011 i Okategoriserade

 

Etiketter: , , , , , , ,

2 svar till “Varför gråter aftonbladet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s